- Startsida
- Brattåker

Brattåker
– En av Vindelns dolda pärlor
Brattåker, som ligger 13 kilometer utanför Vindeln, är en gammal bosättning som anlades redan 1833. Där finns slåtterängar som fortfarande slås regelbundet och en mysig liten stuga med tillhörande vedbod och grillplats. Nuvarande byggnader uppfördes på 1990-talet. Naturskyddsföreningen i Vindeln har ansvaret för skötsel av ängar och underhåll av stuga och vedbod. Marken ägs av Holmen Skog.
Om Brattåkern
Lieslåtter
Ängarna runt Brattåker är tack vare lieslåtter väldigt artrika vad gäller både växter och insekter. Från början slogs alla ängar runt Brattåker med lie men det mesta slås numer med hjälp av häst. Varje år, i juli månad, arrangerar Naturskyddsföreningen i Vindeln en dag med lieslåtter. Föreningen bjuder då alla deltagare på slåtter lunch, vanligtvis med vindelnrökt f läsk och filbryta.
Flora
Slåtterängarna runt Brattåker är obeskrivligt vackra. De är verkligen blomsterängar. Oerhört artrika och en fröjd att njuta av, dansa och leta blommor på. Floran är synnerligen rik med ett stort antal sällsynta och hävd gynnande växtarter som växer kvar sedan odlingstiden, till exempel: Häckvicker, Mandel blomma och Äkta Johannesört. Den omgivande skogsmarken är frodig med till exempel Nattviol, Knärot och Ögonpyrola. Intressanta och relativt lövrika skogsbestånd finns också i de branta blockiga östra sluttning arna. Längs stigen upp på berget växer gula kantareller.
Ängarna runt Brattåker är obeskrivbart, underbara. De är verkligen blomsterängar och oerhört artrika, att njuta av, dansa och leta blommor på.
Floran är synnerligen rik med ett stort antal sällsynta och hävdgynnande växtarter som växer kvar sedan odlingstiden, t.ex. förekommer :
- Vanligt låsbräken
- Topplåsbräken,
- Höstlåsbräken
- Fjälltimotej
- Stagg
- Ängsfryle
- Ormrot
- Rabarber
- Mandelblomma
- Hägg
- Vårfingerört
- Humleblomster
- Häckvicker
- Fyrkantig johannesört
Äkta Johannesört
- Kummin
- Kirskål
- Teveronika
- Ärenpris
- Ögontröst
- Ängsskallra
- Rödkämpar
- Knölklocka
- Blåklocka
- Gråbinka
- Kattfot
- Skogssnoppa
- Åkervädd
- Prästkrage
Dessutom förekommer en ännu obeskriven Daggkåpa i ”acutidens gruppen” och möjligen också en ovanlig typ av Majsmörblomma.
Intill ängsmarkerna finns relativt frodig löv-eller blandskog som bitvis nästan är lundartad.
Den öppna lövrika skogen är ett mycket värdefullt komplement till de öppna ängsmarkerna.
Den omgivande skogsmarken är frodig med t.ex.
- Nattviol
- Knärot
- Ögonpyrola
Intressanta och relativt lövrika skogsbestånd finns också i de branta blockiga östra sluttningarna.
Längs stigen upp på berget växer gula kantareller.
Projektet Pollinera för mat gjorde ängsinventering på Brattåkern sommaren 2025 läs sammanställning här Inventeringsrapport, sommaren 2025 - Pollineringsprojektet
Fauna -Insektsfaunan på Brattåker är rik!
Insektsfaunan på Brattåker är rik, bl.a. finns den hotade dagfjärilen, Ängsstinkflyet, på sin hittills nordligaste lokal i landet samt den hotade dagfjärilen Donzels Blåvinge. Även steklar förekommer rikligt på Brattåker som exempel vis den lilla svarta klubbhorn stekeln, Corynis obscura. Mandelblom och sotmätare. Foto: Janne Lundström. Den lundartade lövskogen som omger Brattåker har bevarats och tillåtits att åldras på ett naturligt sätt. Det är viktigt för de många skalbaggar som utvecklats i död lövved. Dessa är sedan flitiga blombesökare när de blivit vuxna.
Insektsfaunan har höga kvaliteter med bl.a. :
- Den hotade dagfjärilen, Ängsstinkflyet Lygus Wagneri ,på sin hittills nordligaste lokal i landet.
- Den hotade dagfjärilen: Donzels Blåvinge.
- Kambrisk Mätare
- Långfläckat Metallfly
- Parallell linjerad Fältmätare,på sin hittills nordligaste lokal i landet.
Om Några av insekterna på Brattåker av Anders N Nilsson ur NATUR I NORR 10:1 (1991)
På Brattåkersbergets sluttning mot Vindelälven i höjd med byn Böjern ligger ödebostället Brattåker.
Här finns några av Västerbottens örtrikaste ängsmarker bevarade, vilka har uppmärksammats av VBF-Västerbottens Botaniska Förening och Vindelns Naturskyddsförening med bl.a årlig lieslåtter.
Örtrika skogsängar har visat sig kunna husa en rik insektsfauna bl.a. med inslag av hotade dagfjärilsarter. Under några besök på Brattåker tillsammans med VBF & NF Vindeln har jag kunnat konstatera förekomsten av en individrik och mångformig fjärilsfauna. Utan vetskap om dessa djur har jag själv mest kikat på skalbaggar och skinnbaggar vid mina besök på Brattåker och tänker här lämna en preliminär rapport om dessa djur.
SKALBAGGAR
Av blombesökande skalbaggar märks särskilt den i gult och svart vackert tecknade blombock.en Evodinus Interrogatinus . Även den grönglänsande blombaggen Oedemera Virescens är allmän liksom några av våra vanligaste flugbaggar och borstbaggar. Sköldbaggen Cassida Rubbiginosa sågs flera gånger på bladundersidor av Brudborste.
Av vivlar sågs främst Zacladus Affinis på Midsommarblomster, Miaus (troligen campanule) på blåklockor, samt Apion Spencci och A.viciae sågs på ärtväxter . Den fröätande jordlöparen Amara aulica sågs på marken och den vackra Bladbaggen Clyra quaddripunta håvades på björk.
SKINNBAGGAR
Främst ängsstikflyna (fam Miridae) är mycket individrika på Brattåker,
Jag har fångat följande sex arter 1990-07-01:
- Capsus ater
- Labops sahlbergii
- Chlamydathus pulicarius
- Mecomma ambulans
- Lygnus wagneri
- Stenodema holsatum
Alla dessa arter är vanliga på ängsmark, dock är Lygnus wagneri tidigare anmäld nordligast från Ångermanland. Den svarta Labops sahlbergii, är ycket typisk med sina skaftade ögon.
Av Rovstinkflyn såg jag endast den vanliga Nabis flavomarginaus. Som enda fullvuxna fröstinkfly sågsGeocoris lapponicus. Nymfer av flera andra arter och denna del av Brattåkers fauna är värd en mer ingående undersökning.
ÖVRIGT
Steklar förekommer ymnigt på Brattåker. Den lilla svarta klubbhornstekeln Corynis obscura såg jag här för första gången. Den enda rovstekeln jag lyckats fånga var Ectemnius borealis . Kmbinationen av örtrika ängar och lövskog tyder på att fler arter kan förväntas.
Med denna lilla anspråkslösa sammanställning vill jagfrämst uppmuntra fler etmologer till att dekomuntera faunan på Brattåker. Speciellt angeläget är det att fjärilsfaunan undersöks. Ur entomologisk synvinkel är det angeläget att den lundartade lövskogen som omger Brattåkers ängarna ska bevaras och tillåtas åldras p ett naturligt sätt , samtidigt som granen hålls tillbaka. Många skalbaggar som utvecklas i död lövved är som vuxna blombesökare, varför en sådan kombination ter sig särskilt gynnsam.
Anders N. Nilsson